Svenska NOBABs temadagar 6 - 7 februari 2003 i Halmstad


Immanuelkyrkan, Strandgatan 20, Halmstad
Torsdagen den 6/2
Barn - och ungdomskliniken i Halland var värld för temadagarna som arrangerades
av en tvärfacklig arrangörskommite. Årets tema var " Är tonåringen ett stort barn eller liten vuxen. Hur utvecklar vi vår kompetens i mötet ?
Inledningstalade gjorde verksamhetschef Dan Andersson, chefläkare Dag Ström samt
Svenska NOBABs ordförande Gunilla Röden-Eberstein.


Ungdomars rättigheter och föräldrars skyldigheter. Tonårsjuridik i vår praktiska vardag.

På detta tema var Tommy Melin föreläsare." Varför ska mina föräldrar ha enskilt samtal med min doktor? Det är väl jag som ska ha det?"
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården " så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten " och dessutom bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Det är den unga flickan och pojken som är din patient.
Vad bestämmer föräldrarna? Kan föräldrar utelämnas, finns det någon åldersgräns?

Vad betyder : så långt som möjligt "? Inte sällan resulterar diskussionen i en frustation över att inte hitta exakta juridiska regler. För det är tyvärr inte så enkelt. Däremot blir det mycket lättare om man lär sig "spelreglerna".
Tommy Melins föreläsning var varvat mellan juridiska paragrafer och egen erfarenhet.
Den stegvisa utvecklingen till vuxenlivet återfinns i det juridiska regelverket. Han påpekade att kontakten med föräldrarna ska alltid uppmuntras.

 
Samtal med ungdomar 

Föreläsare på detta tema var Eva Wendt och Eva Ramström från ungdomsmottagningen i Halmstad.
Genom rollspel belystes deras kunskaper och erfarenheter om tonåringens sätt att leva i nuet.
Imorgon kan det vara försent. Situationen är beroende på tonåringens personlighet och kultur.
Respekt och hänsyn till den unge i mötet på ungdomsmottagningen präglade de båda barnmorskornas framställning.
Kören Contabile, Halmstads kulturskola 


Under ledning av Ing-Marie Ek. Dagens program avslutades med att kören Contabile
Underhöll med en välstämd sång och ett professionellt uppträdande.
   

Studiebesök på Barn -och Ungdomskliniken 
Cirka 70 gäster var på studiebesök på barnakuten, vårdavdelning och mottagning på avd. 62,
och avd. 63 samt neonatalavdelning 17.
   

Dagen avslutades på Hotell Svea med en gemensam måltid.
   

Fredagen den 7/2

  
Andra dagen av Svenska NOBABs temadagar inledes med
" Hur får vi barn och ungdomar att medverka i hyposensbehandling "
Dagens första föreläsare var Kent Åke Henricson.
I Halland går runt 300 allergiska barn på hyposensbehandling. Kontinuerligt kommer de för att få sina sprutor. Initialt en gång i veckan och efter ett antal veckor med ungefär åtta veckors intervall. Det blir ett antal sprutor under en behandlingsperiod på tre till fem år. Hur motiverar man dessa barn att komma om och om igen. Kent Åke tog upp vikten av att visa respekt för den unga patientens egna vilja i beslutet om att genomföra hyposensbehandling.
Han betonade vikten av beslutet att påbörja behandlingen verkligen kommer från patienten själv. Hur ska vi kunna bedriva en säker hyposensverksamhet som bygger på patientsamverkan, när patienten inte själv tagit beslutet, att gå in i behandlingen,
undrar Kent Åke.
Sammanfattning av föreläsningen samt fakta om Svenska NOBAB / Johanna Smedberg ALK Sverige AB Har presenterats i Allergiforum NR 1 2003.
   

Svenska NOBABs årsmöte 
   

Att vägleda ungdomar från olika kulturer 

Föreläsare Birgitta Mars.
Birgitta är skolsköterska på Andersbergsskolan i Halmstad. Där går det barn från många länder och kulturer. Hon arbetar med information till hela familjen, för att nå bästa resultatet. Hon belyste också att många utav invandrarbarnen kommer i puberteten redan i 10 - åldern. Birgitta har studerat vid Hälsohögskolan i Göteborg och bland annat fått kunskaper om olika religioner och kulturer. Birgittas arbete är till viss del inriktat på att göra hembesök. I sitt arbete bygger hon bryggor mellan barnens kultur från hemländerna och våra traditioner i Sverige.
   

" Mina upplevelser av att leva med funktionshinder "
Föreläsare Ulrika Nielsen
 
Ulrika föddes med ryggmärgsbråck och opererades för första gången när hon var fem timmar gammal. Sedan följde många och långa operationer. Under sin uppväxttid, fick Ulrika tillbringa mycket tid på sjukhus. Hennes föreläsning belyste de olika kroppsliga besvär som hon haft problem med på grund av sin skada. Hon delade med sig av sina erfarenheter med stor kunskap och en varm innerlighet. Ulrika har skrivit en bok som belyser hennes livssituation ifrån olika perspektiv. Boken ger anledning till reflektion gällande fullvärdigt och "normalt liv ".
  
Cancersjukdomar i tonåren 

Föreläsare Margareta Stenmarker
Varje år insjuknar 250 - 300 barn i Sverige med någon form av cancersjukdom. Dessa sjukdomar är något vanligare bland pojkar än bland flickor ( 1,2:1 ). I åldersgruppen 1 - 15 år utgör tumörsjukdomar den näst vanligaste dödsorsaken, efter olyckor av olika slag. I de flesta fall är orsaken till cancersjukdomen okänd. Prognosen har förändrats dramatiskt de senaste 30 åren. I dag beräknas 2 av 3 barn överleva. I första hand tillskrivs dessa framsteg ökade kunskaper om cytostatika och hur läkemedel ska kombineras. Även avancerad kirurgi och strålbehandling har bidragit till framgången.
I Norden är Leukemi ( blodcancer ) den vanligaste barncancerformen, ca. 30%. Därefter kommer CNS - tumörer, ( hjärna och ryggmärg ) på drygt 25% och lymfom (
( lymfkörtelcancer ) ca. 11% . Dessutom finns ett antal tumörer som engagerar olika organsystem. Till de cancerformer som är vanligast i tonåren räknas Hodgkins lymfom och skeletttumörer ( 3% ) och då särskilt osteosarcom och Ewing sarcom samt CNS - tumörer.
Insjuknandet i den sistnämda gruppen är relativt jämt fördelade under uppväxtåren.
Mötet men cancersjukdomar väcker ofta tankar kring existentiella frågor. Föreläsaren tog bland annat upp hur barn och ungdomar tänker om svår sjukdom och död.
Hon tog också upp vikten av den information som vi ger dem och hur vi skapar förtroendefulla relationer.
   

Tonåringars egna erfarenheter i samband med deras sjukdom 

Amanda berättade bland annat att hon som tonåring saknade tidningar, böcker och annat tidsfördriv. När tonåringen blir sjuk förvandlas de ej till treåringar. Hon upplevde att personalen betraktade henne som yngre än vad hon var. De såg henne sällan i ögonen och pratade ofta om henne i tredje person, fast att hon fanns i rummet. Hon frågade sig varför man måste behandla en tonåring som antingen barn eller vuxen. Jag tycker att det är trångsynt, att inte förstå att en tonåring är en tonåring och vill bli bemött på ett speciellt sätt.


Daniel hade en annan upplevelse. Det mesta av informationen som gällde hans sjukdom, hade han sökt själv på internet. Han ville vara så kort tid på sjukhus som möjligt i samband med behandlingen. Han ville bli behandlad som frisk och inte som sjuk. Sysselsättningen på sjukhus bestod bland annat i att spela dataspel, ligga och slappa, samt att hitta på småbus med personalen.
   

Nytt dataprogram med enkäter		  



Anna Söderholm presenterade det nya dataprogrammet med enkäter baserade på svenska NOBABs standard.

 
   

Sponsorer


Turistbyrå


Utvärdering

se utvärderingen här
Övriga kommentarer har diskuterats i arrangörskommitten samt presenterats för
Svenska NOBABs styrelse

Ett hjärtligt tack till alla som varit engagerade vid Svenska NOBABs temadagar i Halmstad.

Arrangörskommitten
Barn och Ungdomskliniken i Halland